Otava, Pekka, Leijona


5.5.2010–3.4.2011

Många bruksföremål som såldes i Finland under början av 1900-talet bar finskspråkiga namn. Namn hämtades från orter, flora och fauna samt ur nationella- och Kalevalamotiv. Varor som hade finska namn marknadsfördes namnenligt till den finskspråkiga befolkningen. Bakom fenomenet kan man hitta tendenser som låg allmänt i samtiden: nationalism, fennomani och karelianism.

På grund av nationalismen började man söka efter en finsknationell identitet och egna folkets historia samt utrycka nationens värde och dess unikhet. Bland finsksinnade uttrycktes finskheten på många olika vis. Det egna språket och upplyftandet av dess värdering steg på en central plats. I språkförordningen som trädde i kraft år 1900 sattes finskan som ett jämbördigt språk med svenska och ryska i ämbetsverken.

 

Urmakaren väljer ett namn

Sin egen syn i språkfrågan kunde man visa genom att byta sitt namn till finskspråkigt. Populära tidpunkter för namnbyte var J. V. Snellmans 100-årsdag 1906 och 100-årsdagen av publiceringen av Kalevala 1935. Bytet av efternamnet var ett personligt beslut, och därför var det ofta endast en del av efterkomningarna i en familj som bytte sina namn.

Också bland urmakarna fanns det många som förfinskade sina namn. En av dem var Erik Johan Malakiasson Herlin som föddes år 1857 i Karelen och som blev Aikala år 1906. Aikatalo som finns på Mikaelsgatan i Helsingfors har ärvt sitt namn enligt Aikalas uraffär som fanns på platsen tidigare.

 

Ett bekant namn i fickan

Finska namn förekom i många husfädrars fickur, så som i andra bruksföremål. Dessa var ur som var tillverkade i utlandet och som marknadsfördes med finska namn. Finska namn berättade inte endast om nationalism, utan den var också bekant för en finsk köpare. Ur var lämpligt billiga för en för finska kunders plånböcker. I stämningen som fanns under början av 1900-talet såldes gärna ur som bar på finska namn av många urmakare som hade förfinskat sina efternamn.

Namnet till uret köptes i beställningsfasen av fabriken som tillverkade klockan. Utseendemässigt kunde samma ur förekomma på olika håll i Europa med olika namn. Finskheten i urets namn gav uret ett inhemskt stämpel.

 

Varför just ett lejon?

Varför blev just lejonet kanske Finlands kändaste urmärkes symbol? I urmärken har det förekommit flera olika djurarter från stora rovdjur till fåglar och fladdermöss. Många djur som har funnits i finska ur har varit främmande i den finska naturen, så som leoparden, jaguaren eller isbjörnen. Den som har visat sig vara populäraste och långvarigaste är ändå lejonet, som har förekommit i ur både som bild och namn.